För att förstå vilka åtgärder som potentiellt kan påverka antalet omkomna i bostadsbränder finns i huvudsak två olika angreppssätt. Den första är att studera riskgrupperna, identifiera riskfaktorer och angripa dessa. Det andra angreppssättet är att studera skyddsfaktorerna, dvs de faktorer som föranlett att en brand förhindrats, minimerats, hanterats eller där personen lyckats fly. Genom att […]
Idag används ofta datormodeller för att simulera människors utrymning. Ett problem är att dessa modeller ofta bygger på gammal data, dvs data från 60- och 70-talet. Dessa data är dessutom sällan särskilt detaljerad, vilket gör det svårt att vidareutveckla dagens datorbaserade utrymningsmodeller. Det finns därför ett behov av att samla in detaljerad data, men detta […]
Det primära målet för projektet har varit att öka kunskapen om mänskliga prestationer under evakuering uppåt i långa trappor (inklusive stillastående rulltrappor) samt att ta fram ny data som underlag för utrymningsmodellering. Via litteraturstudier och experiment studerades bland annat gånghastigheter och fysisk utmattning. De nya data som redovisas bedöms var användbara för såväl design som […]
Utrymningsplatsen, en bra plats att vara på?Sedan några år tillbaka ska många publika byggnader med fler än en våning förses med ett utrymme där en person som använder rullstol kan vänta på vidare hjälp att utrymma, en s.k. utrymningsplats. Utrymmet är tänkt att kunna användas av alla dem som av någon anledning har svårt att […]
I Sverige har det funnits brandskyddsbestämmelser på stadsnivå sedan 1300-talet. I dessa reglerades det hur staden skulle delas upp i kvarter med tillräckligt breda gator och gränder för att förhindra brandspridning till nästa kvarter. Trots detta inträffade flera stora bränder under 1700 och 1800-talen där hela städer brann upp. Byggnader kom senare att uppföras med […]
Flera uppmärksammade bränder i konstruktioner, eller så kallade “konstruktionsbränder”, de senaste åren har inneburit en större debatt och diskussion kring varför denna typ av bränder ofta leder till omfattande brandskador. Vad som menas med begreppet ”konstruktionsbrand” är dock inte helt fastlagt och ibland diskuteras olika saker, dessutom finns ingen övergripande statistik kring fenomenet eller sammanställning […]
Initiativet till projektet Anlagd brand togs år 2007. Anledningen var att Brandskyddsföreningen hade uppmärksammat att många bränder i byggnader är anlagda och kostar stora summor varje år. Totalt anläggs drygt 10 000 bränder i Sverige årligen. Vad gäller skolbränder är minst hälften av dessa anlagda, ofta av ungdomar under 18 år. Skolbränder blev därför ett […]
Detta projekt syftar till att fram kunskap om vilka faktorer som leder till att vissa bränder utvecklas till storbränder och undersöka om det finns karakteristiska mönster specifika för storbränder i olika typer av objekt.
En brand i ett kärnkraftverk kan ha en avgörande betydelse för den allmänna säkerheten i anläggningen och en av de avgörande faktorerna är ventilationens effekt på branden och tvärtom. Detta projekt är en del av ett större internationellt, samfinansierat projekt, PRISME-projektet, där man har utvärderat olika beräkningsverktygs förmåga att modellera underventilerade bränder, växelverkan mellan brand […]
Ett gemensamt nordiskt projekt där man studerat hur användning av sprinkler i träbyggnader påverkar brandsäkerheten.Projektet resulterade bland annat i en metod för att verifiera inverkan av sprinkler i träbyggnader, både konventionell sprinkler och boendesprinkler.