Anlagda skolbränder, av i synnerhet unga brandanläggare, har ansetts vara ett problem i Sverige åtminstone sedan sekelskiftet. Under 2008-2012 genomfördes ett större forskningsprogram för att undersöka detta problem och komma med rekommendationer till åtgärder. Under forskningsprogrammets gång minskade antalet anlagda skolbränder, men sedan 2012 har antalet ökat till samma höga nivå som tidigare.
Den elektriska miljön i våra byggnader inklusive våra bostäder förändras. Ett exempel är lokal produktion av el, där solcellsinstallationer blir alltmer populära. Sådan elproduktion medför även förändringar i övriga delar av byggnaders elektriska infrastruktur, såsom DC-nät och i vissa fall energilagring i batterisystem. Vilka konsekvenser har denna utveckling för brandsäkerheten i våra byggnader?
Samspelet mellan eldrök och lätta källor är en kritisk del när sikt uppskattas och en faktor som i princip alltid förenklas på grund av dess komplexitet och krav på datorns hårdvara. Datorhårdvara har dock utvecklats enormt under det senaste decenniet och det är nu möjligt att göra detta i realtid på moderna grafikkort genom så […]
Hypoxiska luftsystem eller ORS (syrereduceringssystem) används för att minska förekomsten av antändning och eventuellt för att minska brandtillväxten genom en lägre syrenivå i den omgivande luften. Vanligtvis installeras ett system med ett syreinnehåll på cirka 15% som en kompromiss mellan nivån på uppnått brandskydd och hälsoaspekter. Denna studie visar att nuvarande metoder för att bestämma […]
Initiativet till projektet Anlagd brand togs år 2007. Anledningen var att Brandskyddsföreningen hade uppmärksammat att många bränder i byggnader är anlagda och kostar stora summor varje år. Totalt anläggs drygt 10 000 bränder i Sverige årligen. Vad gäller skolbränder är minst hälften av dessa anlagda, ofta av ungdomar under 18 år. Skolbränder blev därför ett […]
Detta projekt syftar till att fram kunskap om vilka faktorer som leder till att vissa bränder utvecklas till storbränder och undersöka om det finns karakteristiska mönster specifika för storbränder i olika typer av objekt.
En brand i ett kärnkraftverk kan ha en avgörande betydelse för den allmänna säkerheten i anläggningen och en av de avgörande faktorerna är ventilationens effekt på branden och tvärtom. Detta projekt är en del av ett större internationellt, samfinansierat projekt, PRISME-projektet, där man har utvärderat olika beräkningsverktygs förmåga att modellera underventilerade bränder, växelverkan mellan brand […]
Textila material används i olika typer av byggnader både i Sverige och utomlands. Detta projekt är en del av EU-projektet Contex-T, där SP varit med som projektpartner som brandexpertis och som genom en referensgrupp kunnat ta hänsyn till svenska förhållanden. Projektets syfte har bland annat varit att utveckla säkra, hälsosamma och ekonomiska lättviktsbyggnader av textila […]
Fungerar pyrotekniskt genererade aerosoler som ett nytt halonersättningsmedel?Pyrotekniskt genererade aerosoler (PGA) är ett relativt nytt släckmedel på den svenska marknaden och dess effekter på elektroniska komponenter och på vår hälsa är inte fullt utredda. Syftet med denna rapport är att försöka ge svar på några frågor som finns. Är PGA farligt för hälsan? Genereras skadliga […]
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har undersökt hur forcerad ventilation kan påverka brandförloppet vid en brand i kablar. Studien har fokuserat på kablar monterade i svårtillgängliga utrymmen, t ex i horisontella eller vertikala schakt där ventilationen kan ha betydande inverkan. Datorsimuleringar har också genomförts.