Tidigare forskning har visat att det sällan är antalet utrymmande personer som begränsar möjligheten för utrymning genom en inåtgående dörr, utan snarare persontätheten och de utrymmandes rörelsemönster. Detta indikerar att i lokaler där utformningen medför låg persontäthet bör det vara möjligt att acceptera ett högre personantal utan att äventyra brandsäkerheten eller utrymningsmöjligheterna.
Författare: Håkan Frantzich
Systematisk och djupgående validering av utrymningsförsök i Virtual Reality – En jämförelse av förflyttningsmönster, beslutsfattande, attityder och ögonrörelser (EyeTrack)
Människors beteende och agerande under en utrymning är ett komplext område att studera. Det finns många faktorer som kan påverka vad enperson gör i en utrymningssituation, vilket gör att väl avgränsade försök behövs när betydelsen av enskilda faktorer ska utredas. För att utvecklaoch effektivisera försöksförfarandet har Virtual Reality-försök (VR-försök) på senare år vunnit mark inom […]
Utrymningshissar Vidare- utveckling av informationssystem
Antalet tunnelbanesystem i världen växer kraftigt. Med det ökar även antalet djupt liggande stationer. I Sverige är ett aktuellt exempel station Sofia som planeras inom utbyggnaden av Stockholms tunnelbana. Denna station planeras att placeras på ett djup av runt 100 meter under mark. Med denna typ av väldigt djupa undermarkstationer kan hissutrymning bli en nödvändig […]
Modellering av människors förflyttning – ett nytt koncept och strategisk färdplan för fortsatt forskning
Demografiska förändringar i befolkningen i flera länder medför att dagens underlag för utrymningsdimensionering kan ifrågasättas eftersom designvärden ofta baseras på experiment från sent 1900-tal. Därför har en ny strategi utarbetats som beskriver hur människors förflyttning vid en utrymning bör beskrivas. Utgångspunkten är att bestämma personflödenfrån kroppens mekanik och rörelser. Olika experimentella metoder för att undersöka […]
Bränder i boendemiljö slutrapporter
Brandforsk initierade en förstudie som redovisades 2010 och i den stod det klart att kunskapsnivån om bostadsbränder är för låg. Framför allt saknades det information om och analys av vilka individer det är som drabbas och vilka beteenden som orsakar bränder där människor skadas eller omkommer. Årligen inträffar uppskattningsvis 24 000 bränder i bostäder i Sverige […]
Tekniska metoder för strukturell brandkonstruktion av träbyggnader – strukturell integritet under en helt naturlig brand
Det ökade antalet höga byggnader med timmer innebär nya brandsäkerhetsutmaningar. I allt högre byggnader blir de potentiella konsekvenserna av stor brandspridning och kollaps allt svårare. Detta projekt fokuserar på dessa utmaningar.
Framgångsfaktorer vid bostadsbränder
För att förstå vilka åtgärder som potentiellt kan påverka antalet omkomna i bostadsbränder finns i huvudsak två olika angreppssätt. Den första är att studera riskgrupperna, identifiera riskfaktorer och angripa dessa. Det andra angreppssättet är att studera skyddsfaktorerna, dvs de faktorer som föranlett att en brand förhindrats, minimerats, hanterats eller där personen lyckats fly. Genom att […]
Utformning av utrymningsplats
Utrymningsplatsen, en bra plats att vara på?Sedan några år tillbaka ska många publika byggnader med fler än en våning förses med ett utrymme där en person som använder rullstol kan vänta på vidare hjälp att utrymma, en s.k. utrymningsplats. Utrymmet är tänkt att kunna användas av alla dem som av någon anledning har svårt att […]
Utrymning genom irriterande och tät rök
För att undersöka människors beteenden och gånghastighet i tät och irriterande rök genomfördes en serie försök med frivilliga försökspersoner. Dessutom skulle möjligheten att förbättra utrymningssituationen genom att använda olika kompletterande utrymningsmarkeringar undersökas.
Dimensionering efter beräknad risk
Brandteknisk projektering för personskydd har på senare tid utvecklats efter introduktionen av riskbaserade metoder. Det gör att dimensionering genom beräkning kan utföras på ett mer strukturerat och kostnadseffektivt sätt.