Brandsäkerhet är en hållbarhetsfråga
Det enkla svaret på varför brandsäkerhet är en hållbarhetsfråga är att det inte är hållbart att saker förstörs i bränder, men det finns goda skäl att gå djupare för att besvara frågan. Bränder får stora sociala konsekvenser och drabbar människor i olika omfattning beroende på sociala faktorer, bränder påverkar miljön både direkt och indirekt, och bränder förstör stora ekonomiska värden.
Social hållbarhet
Den sociala påverkan som vi mäter mest noga är antalet personer som omkommer och skadas i bränder. Varje år omkommer nästan 100 personer i Sverige och över 600 skadas så allvarligt att de behöver vårdas på sjukhus. Vilka som råkar illa ut i bränder är inte jämnt fördelat i samhället utan har ofta stark koppling till personens sårbarhet, antingen fysiskt eller socialt.
Ett av våra mest basala behov är att ha en bostad och varje år inträffar över 20 000 bränder i bostadsbyggnader. En del bränder och skador är små men många är stora, och de som får sin bostad förstörd kan många gånger få leva 1-2 år i temporära bostäder innan deras egen bostad är återställd. Det tar tid för dem innan livet återgår till det normala och många som drabbats talar om livet före och livet efter branden.
Skolor drabbas av över 400 bränder varje år, och förskolor av omkring 100. Det innebär risk för människorna och det innebär förlorad undervisning och förskoleverksamhet. Statistik saknas över hur mycket undervisning som går förlorad på grund av bränder och brandlarm men det handlar sannolikt om många tusen förlorade elevundervisningstimmar varje år. Liksom för bostadsbränderna så drabbar inte heller det här jämnt fördelat över hela samhället.
Att drabbas av en brand kan många gånger påverka den upplevda tryggheten lång tid framöver.
Brandsäkerhet kan också vara en positiv social insats. Exempelvis utvecklingen av CIP, Civil insatsperson, ger inte bara brandsäkerhet utan även stärkta sociala band i människors närområde.
Ekologisk hållbarhet
Miljön påverkas av bränder på flera sätt. Bränder genererar utsläpp av gifter och växthusgaser, förstör värdefull natur, och räddningsarbete är många gånger svårt att genomföra utan att samtidigt orsaka miljöpåverkan. En ännu större belastning orsakas när vi ska ersätta det som blivit förstört. Att exempelvis bygga ett hus är en stor belastning på miljön och att behöva återuppbygga ett nedbrunnet hus som egentligen hade lång livstid kvar är en stor och onödig belastning på miljön. Detsamma gäller exempelvis fordon som blir förstörda, inte minst elektriskt drivna fordon vars tillverkning har hög miljöbelastning och vars miljömässiga fördelar kräver lång livstid.
Ekonomisk hållbarhet
Stora värden går förlorade vid bränder. En del går att ersätta, andra inte. I ekonomiska termer är den samlade bedömningen att kostnaderna för bränder överstiger 9 miljarder kronor i Sverige varje år.
Ekonomiska konsekvenser består av flera saker: Kostnader för att ersätta det som blivit förstört, kostnader som uppstår till följd av förlorade funktioner och avbrott i verksamheter i samhället, och förstås kostnaderna för att bedriva räddningstjänst vid bränder.