Förtroende och risk: Individens och civilsamhällets roll och relation i det brandpreventiva arbetet

Förtroende och risk: Individens och civilsamhällets roll och relation i det brandpreventiva arbetet Det brandskadeförebyggande arbetet är strukturerat som ett samarbete mellan olika samhällsaktörer, enskilda individer och lokal- och civilsamhällen. En förutsättning för ett framgångsrikt samarbete är att de olika aktörerna genomför sina beskärda delar – och att det finns ett förtroende för att de […]

Äldre oklassade dörrar i brandcellsgräns

Kravet i byggreglerna på brandklassade lägenhetsdörrar kom år 1960, på 15 brandminuter. Vid tillsyn av flerbostadshus uppförda år 1940-1959 så påträffar SÄRF relativt ofta original dörrar till lägenheterna. Om det inte förelägger några bevarandekrav så har principen varit att förelägga om nya brandklassade dörrar i lägst klass EI 30-S₂₀₀, med motivering att lägenhetsinnehavare ska kunna […]

Lära av erfarenheter från skogsbränder i Australien

Framtida klimat förväntas förlänga brandsäsongerna i Sverige och öka förekomsten av allvarliga torrperioder. Detta kommer att öka samhällets sårbarhet mot skogsbränder, vilket i sin tur kräver klimatanpassningsstrategier bland allmänheten, fastighetsägare, kommuner och markägare. Vad dessa klimatanpassningsstrategier är, hur de kommer att genomföras och vem som är ansvarig för att upprätthålla dem är inte klart.

Spontana insatser vid bostadsbränder

Tidigare forskning på räddningstjänstens effektivitet har visat att vanliga medborgare ofta spelar en viktig roll när det kommer till att upptäcka kriser och larma eller assistera vid evakuering. Vid en bostadsbrand är tidsdimensionen avgörande och om spontana insatser av förbipasserande, grannar och andra som befinner sig i närområdet kan minska tiden mellan brandupptäckt och påbörjad […]

Designregler för brandsäkerhet vid batterier i bostäder.

Införandet av batterier i hemmet innebär nya risker för brand och giftiga gaser. En grundlig förståelse av dessa risker genom experimentella studier och simuleringar är nödvändig för att utveckla effektiva åtgärder och designregler. Genom detta projekt hoppas man kunna fastställa omfattande designriktlinjer för säkrare användning av batterimoduler i bostäder, vilket i sin tur kan förbättra […]

Fördröja brand med molekyler från naturen – tillämpning på textilier

Textilier är en oumbärlig del av människans liv och används i många olikakonsumentprodukter som kläder, filtar, mattor, lakan och möbler. Eftersom de är brännbara kommer de att bidra till en stor brandbelastning i ett rum. Ett sätt att öka brandsäkerheten i bostäder och offentliga byggnader är att använda flamskyddsmedel. De kan fördröja uppkomsten av en […]

Kartläggning av forskningsbehov för säker energilagring i vätgas och batterier

Klimatförändringarna har tillsammans med ökad geopolitisk osäkerhet satt fingret på ett ökat behov av på fossilfri, oberoende och pålitlig elförsörjning. Många förnybara källor är dock intermittenta till följd av variationer i vind och solinstrålning vilket innebär ett behov av att kunna lagra energi på både kort och lång sikt. Vidare så innebär också elektrifieringen av […]

Biobaserade byggnadsmaterial – en kunskapsöversikt om brandtekniska egenskaper

Inom byggbranschen pågår flera arbeten med att på olika sätt minska klimatpåverkan vid upprättande av nya byggnader såväl som vid ombyggnation, och flera incitament har instiftats för att beakta och påverka koldioxidpåverkan, som t.ex. krav på klimatdeklarationer samt EU-taxonomin. Utöver myndighetskrav har flera aktörer på marknaden ansatt egna, interna, krav där aktörerna förhåller sig till […]

Utvärdering av befintliga Utrymningsplatser

Utrymningsplatser har sedan 2011 funnits med i Boverkets byggregler som utrymningslösning för personer med nedsatt rörelseförmåga dvs. personer som har svårigheter att förflytta sig i trappor, i de fall det inte går att utrymma tillgängligt till säker plats från en publik lokal. Arbetsmiljöverket ställer i föreskrift Arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1 krav på tillfälliga utrymningsplatser i […]

Driftserfarenheter från sprinklerinstallationer i kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Driftserfarenheter från sprinklerinstallationer i kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader Sedan 2000-talets början har sprinkler installerats i ett större antal svenska kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Med ”sprinkler” avses här både traditionella sprinklersystem och mer moderna vattendimsystem. Erfarenheterna från installationen av sprinklersystem i nio träkyrkor som genomfördes åren 2004 – 2006 dokumenterades i “An […]